Alla inlägg under september 2008

Av Sanna - 23 september 2008 08:25

Nu har jag äntligen beställt nya golfbollar. Efter senaste rundan hade vi bara ett knappt dussin kvar och efter den inte helt oansenliga mängden bollar jag gödde ruff och vattenhinder med så kändes det som hög tid att beställa nya. Jag fick ett tips här i bloggen i somras om att man kunde köpa begagnade bollar på floridabollar.se, så jag gick dit och kollade. Om allt stämmer så verkar det nästa vara för bara för att vara sant - inklusive frakt skulle bollarna kosta 1:50 när jag köpte 200. Visst är det de absolut billigaste i deras sortiment, men inte bryr jag mig om att de har märken, loggor och fläckar. Så länge jag är så kass att jag slår bort så många bollar att jag börjar bekymra mig för ekonomin, ja, då är det liksom inte bollkvaliteten som avgör resultaten.


Jag återkommer med rapport när de anlänt!

Av Sanna - 22 september 2008 15:19

Det känns nästan meningslöst att skriva här, för min golfutveckling är plågsamt outvecklad. Igår var jag och maken äntligen ute på Söderby igen (nu utan glykol i motoroljan). När jag först skulle träna korta slag kändes det som att jag inte hade en ANING om hur jag skulle göra. För att inte tala om hur dåligt det gick med svingarna. Några raka och halvlånga fick jag in på slutet, men man kan inte direkt påstå att jag har någon större stabilitet i spelet.


Putt-övningarna ska vi inte tala om.


Sedan gick vi ut på banan. Första hålet gick rätt bra, kom nästan upp på green på första slaget. Chippade in bollen och puttade sedan TRE gånger innan jag kom i hål. På andra slaget kom jag i ruffen tre gånger och i vattnet en. Men jag gjorde faktiskt en mycket snygg pitch (eller vad f-n det nu kallas) över vattnet rakt in mot hålet. På tredje hålet... först ner i vattnet, sen långt ut i ruffen. Fjärde hålet. Kort slag in i ruffen. Sen diverse slag mot hål. Femte samma sak, sjätte också. Sjunde också, med förlorad boll. Åttonde - heureka! - inte någon förlorad boll. Nionde. Förlorad boll i ruffen. Nu måste jag köpa fler bollar.


Poängen jag fick går att räkna på ena handens fingrar. Det enda som egentligen var givande rent spelmässigt var (ja, bortsett från att alls vara på banan igen) var att det var litet kul att variera chippar och pitchars längt utifrån var jag hade vikten. Det blev faktiskt stor skillnad, så det känns användbart. Fast annars...


Men skam den som ger sig!

Av Sanna - 9 september 2008 20:17

Ja, så har jag då spelat på Danderyds 9-hålsbana. En sak kan jag verkligen rekommendera när det gäller den: Ha på dubbla byxor och tät tröja med krage.


På ena benet räknade maken ihop 52 myggbett och på det andra räknade hans något slarvigare maka ihop 35.


Jag vet inte om jag ska skylla det absolut urkassa resultatet på myggorna, men i viss mån spelade de faktiskt roll. Det var inte helt enkelt att koncentrera sig på utslaget när jag visste att för varje sekund jag dröjde så slog det sig ner ytterligare fem blodtörstiga små monster på mina stackars strumpbyxbeklädda vader.


Men banan var rolig och fin! Helt folktom också (skit också, jag kan alltså inte skylla på stress-från-bakomvarande). Hålen var alldeles lagom långa och varierande. Inte som banan på Väddö som kändes som ett helt äventyr, men det var ju å andra sidan mycket längre hål där. Det enda (förutom myggorna) som stod på minuskontot var att de inte hade någon range. Vi blev visade ett övningshål, men att själv behöva springa iväg och hämta ivägslagna bollar främjar inte riktigt en ordentlig uppvärmning. Så jag kände mig stel som en pinne och spelade ungefär därefter. Inte ett enda litet poäng fick jag! Till slut kändes det som att jag inte hade en aning om hur man spelade. Jag ser fram emot att få bilen åter så att jag kan åka ut till Söderby.


Jo, förresten. Ett minuspoäng till finns det faktiskt. En mycket trafikerad väg går direkt utanför, så ljudmässigt var det inte direkt någon stor naturupplevelse.


Bortsett från resultat och viss blodtransfusion till myggriket var det dock en rolig runda. Få aktiviteter är så avslappnande som att dra omkring på golfbanan i duggregnet. Det var med ett stort leende (och två väskor + golfbag = förtvivlat trötta axlar, svettig, kall,utsvulten och med lera långt upp på benen) som jag tog tunnelbanan därifrån. Det är en underbar sport. Idag har jag ont precis överallt.

Av Sanna - 7 september 2008 09:29

Bilen har varit trasig i ett par veckor och kommer inte bli hel på minst en vecka till, så det är högst ofrivilligt jag avstått från golf ett tag nu. Men imorgon får jag spela igen - jag ska åka med en kollega till Danderyds 9-hålsbana. Det känns trist att jag inte kunnat spela på så länge, för jag lär nu inte ha någon som helst chans att få till en 18-poängsrunda. (Som om jag skulle haft det om jag HADE spelat...)


Hur som helst ser jag verkligen fram emot morgondagen även om det blir en del att släpa på till jobbet och jag INTE tar mig dig medelst bil. Men är motivationen tillräckligt hög så gör det inget. Jag klagar inte en sekund på att behöva släpa golfbag tillsammans med arbetsväska genom Uppsala och Stockholm när resultatet är att jag äntligen får spela litet. 

Skapa flashcards