Senaste inläggen

Av Sanna - 30 juni 2009 10:33

Tillbringade nån halvtimma på rangen imorse, helt ensam. Egentligen hade jag tänkt spela en runda, men hade datorn med i bilen och ville inte lämna den i solgasset - så det fick istället bli övning på utslag. Och de flesta gick bra. Några enstaka toppar och duffar, men annars rakt och långt (vilket för mig är 100 meter med järnfemman). Funderar på om jag ska överge 150-meterspinnen som utslag - nu har jag spelat godkänt två gånger. I och för sig lovade jag mig själv att jag skulle spela STADIGT på godkänt innan jag lämnade det här utslaget och på rundan strax efter midsommar fick jag ju bara 9 poäng. Hm... men kanske ändå. Ska se om jag kan ta en runda imorgon och lämna datorn hemma. Dock var det nog inte tomt på banan, för på ban-parkeringen stod det fem bilar. Men det kan ju vara en utmaning; att klara av att spela bra fastän det finns folk i närheten. ;-)

Av Sanna - 29 juni 2009 16:56

18 poäng på niohålsbana!

Som en tröst för det usla spelet senast fick jag idag 18 poäng! Kanske gjorde det envetna chippningsövandet susen? (fast det vågar jag knappt skriva, enär Golfguden kanske då finner mig övermodig och slår ner mig vid nästa runda) På två av hålen gick det riktigt dåligt dock. På det förhatliga hål två skulle jag chippa över ett vattenfyllt dike efter att ha gjort ett supersnyggt framspel från ruffen över ett högt snår med sextiogradersklubban. Bollen landade en meter från diket och greenen ligger direkt på andra sidan, så det verkade ju enkelt. Första bollen i diket. Andra bollen i diket. Suck. Fast tredje bollen gick över, men några poäng blev det ju inte.

På femte hålet gick det om möjligt ännu sämre. Dels finns en damm mitt på fairway, dels finns det ett långt sidovattenhinder på vänster sida som löper längs hela andra hälften av banan. Första utslaget gick ner i sidovattenhindret. Andra utslaget gick ner på i stort sett exakt samma ställe. Och tredje bollen så slutligen hamnade i dammen.

Men trots dessa båda nollor (och någon enpoängare) gick det så pass bra på de andra hålen att jag alltså ändå kom upp i 18 poäng. På åttonde hålet fick jag fyra poäng och och på nionde tre poäng, något jag ALDRIG brukar få (brukar vara glad om jag får ett poäng). Men det roligaste hålet var ändå femman, där greenen bevattnades av ett antal vattenspridare. Chip in och hopp ut för att hålla mig torr. Och sedan snabbt in för att putta i hål, och raskt och gapskrattandes RUSA därifrån under regnet från två av spridarna som satsade på synkroniseringseffekt. Men det var så varmt och soligt att jag hade hunnit torka ett par hål senare.

Av Sanna - 23 juni 2009 10:22

Jag blir helt vansinnig. Ggnnnnn.....


Igår: ALLA förutsättningar fanns. Underbar sommarkväll. Koltrastar. Inte en människa bakom oss på banan. Övat chippar halva midsommaren. Inte trött. Spelade från 150-meterspinnen.


Men nejdå. Nio poäng. Hälften av det godkända.Det började bra med 3 poäng på första och tredje hålet. "Det här går galant", tänkte jag. Men icke. Sen fick jag 0 eller 1 poäng på resten av hålen. Och det var inte ens några speciella katastrofer som inträffade, utan bara allmän uselhet. Snälla snälla snälla kan inte någon göra så att jag blir mindre dålig på golf? Eller åtminstone: Kan inte någon komma med tröstande ord om att det ÄR helt normalt att ha så svårt, att jag inte är onormalt obegåvad.


Misstanken gror: Alla andra når raskt sitt officiella handikapp. Det är bara jag som måste gneta på så här.

 

Av Sanna - 21 juni 2009 12:41

Längtan efter golf blev alltför stor, och i kombination med att familjen (som nu under midsommar expanderats till att omfatta 15 personer) efterlyste något roligt att göra ställde jag, maken och en av brorsönerna i ordning en kort 6-hålsbana på tomten. Nu är tomten i och för sig kuperad och hyfsat stor (sisådär 3 000 kvm), så det blev ändå rätt bra - med ett längsta hål på 25 meter. Två dogleghål (ett med ett spännande utspel under några låga körsbärsträd) och ett annat med ett intressant hinder i form av stenparti och tvättlina med kläder. Med det stora sällskapet (första gången jag spelar med 11 deltagare i bollen) tog det ändå någon timma. Hittills har jag spelat 4 rundor och några till ska det väl bli innan kvällen är slut. Och förhoppningsvis bli något litet bättre på att chippa.

Av Sanna - 19 juni 2009 21:19

Det är midommarafton och jag har smugit upp på kammaren för att ta en liten paus. En trappa ner fikas och spelas det kort, men jag ville ha litet lugn och ro för mig själv innan jag återvänder till fortsatta nöjen. Ett obligatoriskt sådant är att leka kurragömma, men det brukar inte vara möjligt förrän framåt midnatt då det åtminstone är litet skymning.


 Det har inte blivit golf på ganska länge nu. Det är tråkigt när det dröjer för länge mellan spelen. Dels av det enkla skäl att jag tycker det är kul att spela, men dels också för att jag inte känner någon utveckling när jag inte spelar ofta. Den veckan då jag spelade varannan dag märkte jag en stor förändring - spelet blev mycket stabilare. Och när jag nu inte spelat på över 10 dagar vet jag att jag kommer att återvända till mina gamla vingliga svingar och måttlösa puttar. Har dock med mig bagen i bilen, utifall att det skulle bli tillfälle. Vi befinner oss när allt kommer omkring bara några kilometer från Söderby.


Ibland undrar jag varför jag håller på med det här. Jag spelar ju så sällan att jag inte har någon chans att bli ordentligt bra; till och med så sällan att jag knappt ens blir bättre (vilket borde vara en enkel match med tanke på utgångsläget). Ja, när jag är på banan förstår jag förstås varför - eftersom jag njuter så att vara där. Men det finns många saker jag njuter av, så varför golf? Borde jag inte istället försöka fokusera på något som jag åtminstone har en liten rimlig chans att bli bra på?

Av Sanna - 10 juni 2009 18:58

Gick en härlig runda igår kväll, det var länge sedan sist. Åkte i och för sig ut till banan i lördags också, men efter att ha övat på rangen i 30 minuter under tilltagande regn och blåst ställde vi in spelet på banan. Den efterföljande födelsedagen på söndagen tillbringade jag nysandes och snörvlandes under idog förbrukning av näsdukar. Och ont i halsen. Men efter stora mängder födelsedagstårta och goda presenter samt ytterligare ett par dagars konvalescens var jag redo igen igår kväll. Det var en sådan där helt perfekt golfkväll. Vindstilla, kvällsljus, koltrastar, blom- och gräsdoft. 


Spelet gick väl sisådär. Fick 15 poäng, vilket jag tror är vad jag brukar få. Spelade inte direkt bort mig på något hål, även om jag i och för sig behövde 8 slag på nionde hålet. Men det hålet var ändå roligt att spela, för jag hamnade med bollen så att jag var tvungen att spela den över en kulle jag inte kunde se över. Bara att chansa (och placera maken så att han kunde se var bollen landade). 


Men de bristande framgångarna till trots är det ändå kul, och snart är det semester vilket innebär att jag kan spela varannan dag eller oftare än så om jag skulle vilja. Det skulle vara konstigt om jag inte fick officiellt handikapp om jag spelar mycket. Förvisso slår jag inte speciellt långt (dryga 100 meter i bästa fall), men det är allt oftare som bollen går rakt och det känns som en tillräcklig prestation för att nå detta mål. Men jag undrar ibland hur snabbt det går för andra att komma ner till 36. Är jag alldeles extremt långsam, eller hur är det?

Av Sanna - 6 juni 2009 11:08


 Senaste dagarna har bara bestått av arbete, arbete och mer arbete. Och inte det ringaste av detta har någon som helst koppling till golf, så jag har börjat bygga upp en rejäl längtan efter att få komma ut på banan. I och för sig gick det halvdant senast, men åtminstone har jag lärt mig att ta på mig ordentligt när det är kallt - så jag tänkte i vart fall slippa det problemet. Att svinga när man känner att ryggmusklerna bara blir allt kallare och stelare är inte någon höjdare. Men idag så ska jag se till att jag inte kan skylla på det.


För ikväll BLIR det golf. Jag har lovat mig själv att inte jobba något alls under helgen. Inte ens förbereda sådant som jag kanske förväntas förbereda inför måndagen då jag ska på kurs. I vanliga fall (= innan mitt lilla stress-sammanbrott i höstas) skulle jag utan att tveka ägnat helgen åt att jobba, men med min nya inställning till arbetet konstaterar jag bara att det inte var möjligt att även hinna läsa en hel bok denna vecka (då jag haft 7 c-uppsatsexaminationer, tre entimmas utvecklingssamtal, administration av 9 inlämnade uppsatser, ett sammanträde, en avslutningsceremoni plus läsning av 4 uppsatser inför examination nästkommande vecka) och att det inte var mitt fel att jag inte fick boken förrän i måndags. I vanliga fall skulle jag våndats över att min personliga otillräcklighet gjort att jag inte hunnit med även att läsa boken, men ur mitt nya och mer överlevnadsinriktade perspektiv är det istället de yttre förutsättningarna som varit otillräckliga. Det är skönt att ha bytt perspektiv och att inte hela tiden utgå från att det är jag som inte räcker till.


Så det är utan skymten av dåligt samvete som jag planerar för en ledig helg inklusive golf och annat som ingen i hela världen utom jag har nytta eller nöje av. Dessutom firar jag födelsedag imorgon. :-) 


Av Sanna - 30 maj 2009 09:03

Trots en helt ljuvligt gräsdoftande fågelsjungande och öde golfbana igår kväll skrapade jag bara ihop 12 poäng. Första hålet gick kalasbra, utslag upp på green och sen två puttar i hål. Men på nästa hål (det som BARA består av ruff och diverse hinder)... 9 slag. Två bollar i vattnet. På tredje hålet: En boll i vattnet. På femte hålet: En boll på grannbanans fairway. På hål åtta: Först dike till vänster, sedan brännnässlekulle till höger, därefter bunker. Suck, pust och stön. Och pitcharna gick förstås lika dåligt som de gick bra när jag spelade senast. Gnnnnnn..... varför är det så här?


Fast vädret var fint.


Och det var faktiskt en skön kontrast mot en lång Stockholmsdag.

Skapa flashcards