Senaste inläggen

Av Sanna - 5 april 2009 08:08


Golfpremiär 2009 på Söderbys 9-hålsbana

 Så har jag då  ä-n-t-l-i-g-e-n  fått spela på bana i år. Jag kan inte riktigt säga varför mitt summerande omdöme är att det var underbart, för jag blev dyblöt om fötterna för att banan endast fläckvis (glada utrop de två gånger jag stod på en torr fläck) var torr, det var stress-spel utan tid för provsvingar för att hålla tempot med framförvarande och bakomvarande spelare, det luktade dy och ruttet gräs från vattenhindren och jag var förstås lika dålig på golf som vanligt.


Men det var inte bara jag som spelade snett - det märktes att många var litet ringrostiga (som ni märker skyller jag helt lögnaktigt mitt usla spel på den gångna vintern). Tre gånger från olika håll under rundan hördes FOOOOORE! Bollarna for med andra ord litet kors och tvärs. Men alla såg glada ut ändå, av någon helt obegriplig anledning (känner att jag kanske måste gå hos psykoterapeut för att förstå varför jag tycker att det här är roligt) (men det behöver jag å andra sidan inte förstå). 9 poäng och endast två bortspelade bollar (att det blev så få kanske iofs mest berodde på att det låg is på vattenhindren) blev dock resultatet, så kanske kan jag ändå lyckas få mitt officiella handikapp ändå. 


Vilket år som helst.


Så här glad såg jag ut!


Sanna på väg till banan 


Av Sanna - 4 april 2009 09:54

Sitter i växthuset och planerar dagen. Nja, inte så värst noga - det är mer så att jag sitter och längtar efter att maken ska vakna så att det kan närma sig en tur ut till golfbanan. Jag kom förstås inte i väg i förrgår, och igår jobbade vi i trädgården halva dagen och andra halvan jobbade jag med det jag får betalt för. Och så hade jag tvättstugan på eftermiddagen plus tog en tur till Boländerna (industri/shoppingområde i Uppsalas utkant), så det blev inget över till golfen. Men idag idag idag. Om jag inte återkommer med golfbilder och vidhängande rapport imorgon får ni lova att banna mig, då har jag varit olovligt klantig. I och för sig, en så här solig dag är det säkert många som kommer på samma idé, så ensamma lär vi inte vara. En annan nackdel med den valda dagen är att rangen inte öppnat än, så uppvärmning = spel. Men, vad f-n, det kan ALDRIG gå sämre än i Danderyd. Och med billiga floridabollar  gör det inte heller något om det går uselt.


Det finns alltså mycket att glädjas åt, vilket jag just i denna stund påminns ytterligare av genom den konversation som jag lyssnar på ute på gatan (växthuset jag sitter i har trävägg mot gatan, så ingen där ser att det sitter någon här inne) - en arg make som upplyser sin hustru om att barnen blir blinda om cykelåkvagnen inte är stängd. Suck. Jag är oändligt tacksam för det liv jag har, med snäll make, fin liten trädgård, underbart växthus, fabulöst snälla och härliga vänner, en hägrande golfbana och... ja, vad kan man mer begära av tillvaron? 

Av Sanna - 2 april 2009 11:08

Ja, gårdagens inlägg kom sig förstås av att det var den 1 april. Fast egentligen var det väl inte en så dum idé? (förutsatt förstås att det var jag som vann)


Idag sitter jag vid skrivbordet och duttar med litet varje av jobbet. Inget som helst har något som helst med vad jag gör helst: åker ut till golfbanan. Igår på tåget hem spanade jag ut över åkrarna mellan Stockholm och Uppsala och kunde konstatera att det inte låg snö på NÅGON av dem. Kanske kanske kanske innebär det att det är rent även ute på Söderby? Hm. Får se om jag får tid att åka och kolla senare idag. Fast sannolikt blir det inte så, har en del att pyssla med under dagen och ikväll ska jag träffa social impro club.

Av Sanna - 1 april 2009 09:34

Det märks att golftarmen börjar vakna till liv hos många så här års. Golftidningar, golfbilagor och golfreklam duggar tätt och på facebook och på jobbet börjar golfspelarna komma överens om att så snart säsongen sätter igång på allvar ska vi ses och ta en runda. Det här ger en helt ny dimension till vårkänslorna för mig, det är helt underbart.

Något annat som också är underbart, även om jag först tyckte att det var att ta golfens folklighet alltför långt, är den nya varianten som man kan se i en del av vårens tävlingar: Dark Horse. Det verkar som att tävlingsarrangörer inspirerats av schlagerfestivaler, Let's dance och liknande TV-program. Även om man (åtminstone jag) kan hoppas att det inte kommer att drivas så absurt långt som schlagerfestivalernas åttondelsfinaler, publikomröstningar, andra chansen, internationell jury, tvekamper och allt vad det är för att dra ut eländet så långt och tunt som möjligt, spirar ändå någon slags helt irrationell hoppfullhet i mig när jag läser om Dark Horse-inslaget i allt fler tävlingar. Speciellt som det riktar sig till sådana som undertecknad: spelare utan officiellt handikapp. Flera klubbar har auditions för hoppfulla aspiranter, som sedan kommer att coachas av klubbarnas pron med målet att vinna lokala klubbtävlingar för att sedan ställa upp i nationella och så småningom även internationella tävlingar. Jag har inte satt mig in i alla regler kring det hela och hur långt man kan komma, men ryktesvis har jag hört att US Masters 2010 kommer att hålla en spelplats öppen för den europeiska "Dark Horse" som kommer att tas fram genom olika kvaltävlingar under det kommande året. Tydligen är det även populärt hos de vanliga spelarna, exempelvis har Zach Johnson utlovat en veckas träningsläger för vinnaren, oavsett hur det går i tävlingen. Om det enbart ska vara spelresultat eller om även inslag av "publikens favorit"-omröstningar kommer att ha någon betydelse verkar ännu vara oklart, men oavsett hur man gör är det här en fantastisk chans för alla nybörjare!

Så det gäller att ligga i nu! :-) Här nedan - en bild på min framtida träningspartner?


Av Sanna - 31 mars 2009 07:28

Även idag är det bara jobb. Eller nästan. Först IT-kursen som jag snickrade ihop igår, sedan studentinformation om konsekvenserna av institutionens inte helt muntra ekonomi, därefter sångövning och slutligen sånglektion. Jag kämpar med att förstå skillnaden mellan att sjunga i curbing eller neutral, och vad i hela friden twang kan betyda i curbing. Ja, ni förstår, det räcker inte med en doktorsgrad för att kunna sjunga. Har jag insett efter att jag börjat ta lektioner.

Det enda golfrelaterade jag kommer att göra idag är att publicera en annons för floridabollen.se här på bloggen. Jag är rätt glad över att få göra det, eftersom jag och min älskade make så sent som förra veckan satt och funderade över varför i hela friden folk köpte nya golfbollar när det finns begagnade att köpa. Själv köpte jag sådana i höstas, vilket kändes som en STOR lättnad efter att jag... hm.. ja... ni som följt bloggen vet hur generöst jag delar med mig av bollförrådet till golfbanornas vattenhinder och out-of-bounds. Plötsligt slapp jag den lätta ångesten över att spendera tia efter tia vid besvärliga hinder. Nu är jag visserligen inte såå fattig, men jag är å andra sidan rätt snål (skyller på den småländska delen av min familj), så det kändes verkligen som en god utveckling (ännu bättre utveckling vore att få officiellt handikapp, men det gäller ju att vara realistisk). Nå, det är i varje fall vad jag ska göra i eftermiddag efter sånglektionen. Hm. Eller i vart fall efter att jag blivit klar med en handledningsläsning jag måste göra idag. Hur som helst, köp själv bollar därifrån - du får kompisrabatt med 10% på ekonomibollar (kostar 89 pix för 100 bollar + frakt). Ange "blogg" i kassan för att få rabatten.

Nej, nu måste jag återgå till jobbandet - sitter fortfarande på tåget till Sthlm och ska titta igenom undervisningsförberedelserna innan jag hoppar av.

Av Sanna - 30 mars 2009 07:37

Inget golftänkande idag, måste ägna mig åt jobbet hela dagen. Lika bra att sätta igång - det är meningen att jag nu på förmiddagen ska hinna sätta ihop en kurs för mina kollegor om hur de kan använda "Mitt universitet", en IT-plattform vid Stockholms universitet som används för... ja, ni får väl gå kursen! :-)

Av Sanna - 29 mars 2009 10:28

Golf är verkligen karaktärsdanande. Det är framförallt två aspekter av golfen som jag uppskattar: (1) du måste alltid gilla läget; (2) golfspelare är i stort sett alltid trevliga och ärliga.


Okej, visst kanske inte alltid det här gäller. Jag kan bara tala utifrån min egen - helt uppenbart ringa - erfarenhet. Men eftersom bloggar till skillnad från vetenskapliga artiklar inte har krav på sig att undersöka verkligheten i någon slags objektiv bemärkelse, struntar jag glatt i de invändningar man må ha emot de här två iakttagelserna.


Om att golfspelare är trevliga och ärliga: Förra året tappade jag plånboken en gång på banan och hemnycklarna en gång på parkeringen. Båda gångerna kunde jag hämta sakerna (efter att ha kommit hem till stan och sedan åkt ut till banan igen) i receptionen. Och maken glömde en gång en klubba vid ett hål. Som givetvis också var prydligt inlämnad för avhämtning. Det här är SÅÅÅ trevligt, jag bara älskar det. Och även att människor - helt okända! - ler mot en och hälsar när man går förbi. Alla är artiga och vänliga, till och med ungdomar. Jag släppte förra året förbi en ensamspelande tonåring som helt tydligt var snabbare och duktigare än jag, och fick ett glatt tack som svar, tillsammans med en fråga om vi inte skulle fortsätta rundan tillsammans. Jag avböjde, eftersom jag inte ville plåga någon med att spela tillsammans med en sådan kors-och-tvärspelande banlus som jag ändå är. Okej, det här är bara några enstaka exempel och de utgör förstås inte hela Sveriges golfbefolkning. Men faktum är att jag aldrig någonsin stött på någon som inte varit trevlig. Jo - en gång. Men då var det på en pay-and-play-bana och bara en i sällskapet verkade hållit i en golfklubba förut (just den personen var dessutom trevlig). 


Det andra jag tycker om är att det alltid bara är att gilla läget. Det är ingen idé att klaga på att det regnar, att det står en buske på "fel" ställe eller att det finns stenrösen och diken. Det är bara att spela som det är. Svårigheterna tillhör spelet och om man har otur en gång så har man tur nästa gång.


För mig har de här två sakerna kommit att höra ihop (och det är nu jag kommer in på golfen som karaktärsdanande). En iakttagelse från golftältet häromdagen: Jag stod på ovanvåningen och skulle ta trappan ner till bottenvåningen. Trappan är smal, så jag fick vänta på tonåringen som skulle ta sig upp. Vänta. Och vänta. Och vänta litet till. Det var en tjej som passade på att sms-a medan hon kånkade bagen uppför trappan, och hon hade ingen som helst koll på något annat än mobilen. Det intressanta som itnräffade var att jag inte blev arg - jag tyckte mest att det var ganska gulligt och underhållande att hon var så avstängd från omvärlden. I slutet av trappan höjde hon blicken och såg att det stod en road äldre golfspelare där uppe, men istället för att se surmulet kaxig ut så log hon en lätt generad ursäkt. Det är så SKÖNT att bara gilla läget även när det gäller människor. Och det är så mycket lättare att bara acceptera vad människor gör när den egna utgångspunkten är att de ändå är vänliga och hänsynstagande. Eftersom det var en golftjej utgick jag från att hon inte var i vägen avsiktligt, och därför blev jag inte arg, vilket förstås också gjorde att hon kände sig okej bemött. 


Det här får mig förstås att fundera på om jag inte borde vara lika vänligt stämd mot resten av världens befolkning. Jo, givetvis. Dit har jag dock inte hunnit än, men det känns fantastiskt att ha hittat ett sammanhang där det är så enkelt att öva på att utan gnäll acceptera tillvarons människor och ting.

Av Sanna - 28 mars 2009 09:52

Hade idag tänkt åka iväg till golftältet igen, men jag är strandad med ont i halsen. :-( Har försökt kompensera detta med att lägga ut golfbilder från förra året, men tyvärr insåg jag att de vackraste bilderna endast lagrats i min hjärna. Ska försöka bättra mig det här året, vilket sannolikt kommer gå mycket bra eftersom jag sedan i vintras har en bra liten kamera till min hjälp.


Här är hur som helst länken till fotoalbumet: http://picasaweb.google.se/sannatielman/NyborjarensGolfbilder02?feat=directlink

Skapa flashcards