Jag och maken åkte ut och spelade på Söderby igår efter jobbet. På rangen gick det ganska uselt, jag toppade två bollar av tre (och hälften av de övriga duffade jag). Men vad f-n, kvällsljuset var vackert och koltrastarna sjöng, så vi gav oss ut ändå. Och det blev en alldeles väldigt bra runda! Speciellt på hål två, då jag chippade in bollen från förgreen med 12 meter till hål - och den gick i! Så jag fick faktiskt poäng på det hålet, vilket hör till ovanligheterna. En del hål gick förstås mindre bra, som på nian, där första delen av hålet är mycket smalt med out-of-bounds på höger sida. Min boll tog en närmast u-liknande sväng till höger (har aldrig sett en boll skruva sig så rejält), så jag var out bara efter 20 meters bollfärd. Den landade på green på hål 7.

Slutresultatet blev 14 poäng, så jag har en del kvar att göra innan jag får mitt officiella handikapp, men det känns faktiskt som att jag ändå närmar mig det målet. Och jag tror att en väsentlig del av vägen dig är just att bli bra på närspel. Med så pass korta hål som här behöver man inte kunna slå långt, det räcker om det är rakt. Flera av bollarna, till exempel på åttans hål där jag fick 3 poäng, flög ganska kort för att sedan mycket oglamouröst plutta sig fram som sorkar genom gräset. Men så länge de var raka så gick de ju mot mål, och då spelar det ingen roll om de flyger eller rullar. Om jag sedan kombinerar det med så briljanta chippar som på hål 2, ja, då är jag snart i mål.