Senaste dagarna har bara bestått av arbete, arbete och mer arbete. Och inte det ringaste av detta har någon som helst koppling till golf, så jag har börjat bygga upp en rejäl längtan efter att få komma ut på banan. I och för sig gick det halvdant senast, men åtminstone har jag lärt mig att ta på mig ordentligt när det är kallt - så jag tänkte i vart fall slippa det problemet. Att svinga när man känner att ryggmusklerna bara blir allt kallare och stelare är inte någon höjdare. Men idag så ska jag se till att jag inte kan skylla på det.

För ikväll BLIR det golf. Jag har lovat mig själv att inte jobba något alls under helgen. Inte ens förbereda sådant som jag kanske förväntas förbereda inför måndagen då jag ska på kurs. I vanliga fall (= innan mitt lilla stress-sammanbrott i höstas) skulle jag utan att tveka ägnat helgen åt att jobba, men med min nya inställning till arbetet konstaterar jag bara att det inte var möjligt att även hinna läsa en hel bok denna vecka (då jag haft 7 c-uppsatsexaminationer, tre entimmas utvecklingssamtal, administration av 9 inlämnade uppsatser, ett sammanträde, en avslutningsceremoni plus läsning av 4 uppsatser inför examination nästkommande vecka) och att det inte var mitt fel att jag inte fick boken förrän i måndags. I vanliga fall skulle jag våndats över att min personliga otillräcklighet gjort att jag inte hunnit med även att läsa boken, men ur mitt nya och mer överlevnadsinriktade perspektiv är det istället de yttre förutsättningarna som varit otillräckliga. Det är skönt att ha bytt perspektiv och att inte hela tiden utgå från att det är jag som inte räcker till.

Så det är utan skymten av dåligt samvete som jag planerar för en ledig helg inklusive golf och annat som ingen i hela världen utom jag har nytta eller nöje av. Dessutom firar jag födelsedag imorgon. :-)