Jag och maken åkte tidigt till golfbanan imorse, klockan sju eller nåt i den stilen var vi där. Mmmm, det här hade jag sett fram emot. Svalt, få spelare, underbar sommarmorgon.

Men.

Vad jag inte räknade med var myggorna. Redan på vägen till banan - ett par hundra meters grusväg mellan parkering och bana - fick jag veva som en väderkvarn för att inte bli helt sönderbiten. Sista biten sprang vi. Utslaget på första hålet gick bra, men uppe i skogsbrynet där greenen ligger var det tjockt med mygg. Självfallet hade jag shorts och linne på mig, så de hade massor av hud att attackera. På hål två och tre var det litet mindre viftande, men på fyrans tee (uppe i ett buskage) var det dags igen. Och likaledes på green, i ett skogsbryn. Femman brydde jag mig inte ens om att slå ut från, eftersom tee ligger en bit uppe i skogen. Samma sak med sjuan och nian. Dessutom började jag bli rätt trött av allt mitt vildsinta armviftande (blir inte lättare av att ha en golfbag på axeln). Och de ställen det gick att spela från gick inte bra de heller, hela rundan bara totalhavererade. Nästa gång är det jag som har myggmedel i långbyxfickan och långärmad munkjacka på mig. Det här var bara plågsamt, inte det minsta kul.

:-(

Och sedan var det bara att rusa längs skogsvägen till bilen.