Sitter i växthuset och planerar dagen. Nja, inte så värst noga - det är mer så att jag sitter och längtar efter att maken ska vakna så att det kan närma sig en tur ut till golfbanan. Jag kom förstås inte i väg i förrgår, och igår jobbade vi i trädgården halva dagen och andra halvan jobbade jag med det jag får betalt för. Och så hade jag tvättstugan på eftermiddagen plus tog en tur till Boländerna (industri/shoppingområde i Uppsalas utkant), så det blev inget över till golfen. Men idag idag idag. Om jag inte återkommer med golfbilder och vidhängande rapport imorgon får ni lova att banna mig, då har jag varit olovligt klantig. I och för sig, en så här solig dag är det säkert många som kommer på samma idé, så ensamma lär vi inte vara. En annan nackdel med den valda dagen är att rangen inte öppnat än, så uppvärmning = spel. Men, vad f-n, det kan ALDRIG gå sämre än i Danderyd. Och med billiga floridabollar  gör det inte heller något om det går uselt.

Det finns alltså mycket att glädjas åt, vilket jag just i denna stund påminns ytterligare av genom den konversation som jag lyssnar på ute på gatan (växthuset jag sitter i har trävägg mot gatan, så ingen där ser att det sitter någon här inne) - en arg make som upplyser sin hustru om att barnen blir blinda om cykelåkvagnen inte är stängd. Suck. Jag är oändligt tacksam för det liv jag har, med snäll make, fin liten trädgård, underbart växthus, fabulöst snälla och härliga vänner, en hägrande golfbana och... ja, vad kan man mer begära av tillvaron?